Som dere kan se paa bildene under har vi sett mye rart i det siste. Etter fire dager i Semporna (og seks dykk paa Sipadan), forflyttet vi oss videre til jungelen i Sandakan, der vi besokte et rehabiliteringssenter for orangutanger. Paa senteret forberedes orangutangene paa det riktige livet ute i jungelen. Som publikum fikk vi vaare med paa to matinger. Maalet er saaklart at apene skal finne sin egen mat i skogen, og det ser det ut som at de har lyktes med. Av ca. 200 orangutanger i senteret (som var en stor regnskog), var det 2 som kom for gratis mat. Det var uansett et fasinerende syn - det er ingen tvil om hvor vi avstammer fra.
Dagen etter for vi til et annet reservat for neseaper. Ironisk nok var det eieren av palmoljeplantasjen som startet det hele. Under utbyggingen av plantasjen oppdaget han disse apene og innsaa hva han holdt paa aa gjore. Neseaper finnes bare paa Borneo, og hans plantasjer var i ferd med aa utrydde de siste eksemplarene. Heldigvis var han en samvittighetsfull mann og bestemte seg for aa la plantasjen gro igjen og heller aapne et reservat for apene. Og heldigvis for neseapene er de veldig produktive dyr. De lever i harem der alt gaar ut paa aa formere seg. Det er den med den storste nesen som blir den heldige hannen.
Naa er vi tilbake i Kota Kinabalu og planlegger siste del av vaar reise. Vi har hatt hoyt tempo her paa Borneo, og kjenner derfor for aa ligge paa stranden i noen dager. Det virker som at Thailand er en bra plass for saant, saa neste stopp blir Phuket!
torsdag 25. november 2010
fredag 19. november 2010
Sibuan
Idag tog vi forsta dyket. Vi akte bat en halvtimme fran gudsforgatna Semporna till himmelriket - den lilla on Sibuan. Ons kritvita sandstrand och regnskogsbevuxna karna omges av turkost kristallklart vatten. Ett paradis! Jag tror nastan aldrig att jag har sett nagot vackrare.
De tva forsta timmarna gjorde vi en del ovningar med var instruktor (en mycket bra sadan). Det var inte busenkelt, men vi klarade oss bra. Sedan overgav vi Sibuans strand och dok ned bland korallreven. Det var helt otroligt! Vi stiftade ganska omedelbart bekanskap med en stor havsskoldpadda. Det var inte den enda fantastiska synen. Havet var fullt av farglada och fina fiskar.
Vi hann med tva dyk idag, innan vi akte tillbaka till Semporna. Imorgon blir det forhoppningsvis tre dyk pa nagon annan vacker plats. I overmorgon ska vi dyka pa dykarhimlens klaraste stjarna i Borneo - Sipadan. Det blir garanterat ett minne for livet.
De tva forsta timmarna gjorde vi en del ovningar med var instruktor (en mycket bra sadan). Det var inte busenkelt, men vi klarade oss bra. Sedan overgav vi Sibuans strand och dok ned bland korallreven. Det var helt otroligt! Vi stiftade ganska omedelbart bekanskap med en stor havsskoldpadda. Det var inte den enda fantastiska synen. Havet var fullt av farglada och fina fiskar.
Vi hann med tva dyk idag, innan vi akte tillbaka till Semporna. Imorgon blir det forhoppningsvis tre dyk pa nagon annan vacker plats. I overmorgon ska vi dyka pa dykarhimlens klaraste stjarna i Borneo - Sipadan. Det blir garanterat ett minne for livet.
torsdag 18. november 2010
Semporna
Vi har nu forflyttat oss i sydostlig riktning till staden Semporna. Om Borneo vore Noaks ark, så skulle Semporna vara dess gödselkällare. Sa varfor ar vi da har? Jo, for i rummet nast intill godelskallaren finns en av Noaks manga hemliga skattkammare.
Okej, nog med bibliska metaforer. Vi har tagit flyget fran Kota Kinabalu till Semporna (155.000 invanare), for att ta dykarcertifikat. En kort battur fran Sempornas hamn ligger namligen en av sydostasiens vackraste dykplatser - korallreven kring on Sipadan. Semporna daremot har ingenting som fortjanar att kallas vackert. Det ar smutsigt, alla butiker spelar vedervardig syntsliskig kommersiell dansmusik och befolkningen verkar till 65 % besta av irriterande tonarskillar i fula frisyrer samt "coola" klader. De stirrar pa oss hela tiden och ropar saker efter oss pa deras hemsprak. Fruktansvart irriterande. Staden ar faktiskt ett riktigt ratthal. Men, vi ar ju inte har for att utforska staden. Den ar bara en sten i skon, eller lampligare formulerat: en liten brannmanet i simfenan.
Vi kom hit igar efter en timmes flygtaxi fran flygplatsen. Vi delade taxin med ett trevligt par fran Dubai. Det enda otrevliga med den bilfarden var att det enda vi sag fran vagen var andlosa palmoljeplantager. Det var ocksa i stort sett det vi sag fran flygplansfonstret nar vi landade ocksa. Det ar sorgligt att se. En gang svingade sig orangutanger runt i de nu nedhuggna skogarna.
Idag borjade vi var dykningskurs. Vi har suttit fran morgon till kvall pa dykcentret och last teori. Inte sa spannande, men nodvandigt. I morgon ska vi ut i baten och ta forsta dyket. Det ser vi verkligen fram emot! Det blir fantastiskt!
Okej, nog med bibliska metaforer. Vi har tagit flyget fran Kota Kinabalu till Semporna (155.000 invanare), for att ta dykarcertifikat. En kort battur fran Sempornas hamn ligger namligen en av sydostasiens vackraste dykplatser - korallreven kring on Sipadan. Semporna daremot har ingenting som fortjanar att kallas vackert. Det ar smutsigt, alla butiker spelar vedervardig syntsliskig kommersiell dansmusik och befolkningen verkar till 65 % besta av irriterande tonarskillar i fula frisyrer samt "coola" klader. De stirrar pa oss hela tiden och ropar saker efter oss pa deras hemsprak. Fruktansvart irriterande. Staden ar faktiskt ett riktigt ratthal. Men, vi ar ju inte har for att utforska staden. Den ar bara en sten i skon, eller lampligare formulerat: en liten brannmanet i simfenan.
Vi kom hit igar efter en timmes flygtaxi fran flygplatsen. Vi delade taxin med ett trevligt par fran Dubai. Det enda otrevliga med den bilfarden var att det enda vi sag fran vagen var andlosa palmoljeplantager. Det var ocksa i stort sett det vi sag fran flygplansfonstret nar vi landade ocksa. Det ar sorgligt att se. En gang svingade sig orangutanger runt i de nu nedhuggna skogarna.
Idag borjade vi var dykningskurs. Vi har suttit fran morgon till kvall pa dykcentret och last teori. Inte sa spannande, men nodvandigt. I morgon ska vi ut i baten och ta forsta dyket. Det ser vi verkligen fram emot! Det blir fantastiskt!
Mount Kinabalu
Etter et par dager i byen Kota Kinabalu gikk ferden videre mot oyens store stolthet - Mount Kinabalu. Med sine 4095m er det sorostasias hoyeste fjelltopp. Maalet med besoket var saaklart aa bestige fjellet. I folge det vi hadde lest i guideboken og paa samtlige forum hadde vi en toff oppgave framfor oss. Listen paa nodvendig utstyr og klaar man behovde var narmest uendelig, noe vaar utrustning ikke var. Vaar magelfulle trening var ogsaa en faktor som gjorde oss litt nervose (med unntak av Nils som tok 3x12 armhevninger her om dagen). Vi var derfor ganske spente paa hvordan alt dette skulle gaa...
Ved inngangen til nasjonalparken ble vaar store frykt bekreftet - alle vi saa var utrustet med solide fjellklaar og dyrt utstyr. Vi folte oss virkelig malplasserte der sto vi med vaare utslitte joggesko og lille ryggsekk.
Forste etappe var 6km med en stigning paa ca. 1500m. Stien var bratt og fin, og rundt den vokste det tett regnskog. Da vi kom litt hoyere fikk vi ogsaa en fantastisk utsikt da vi befant oss over skyene. Det var en fryd aa gaa der og vi glemte fort alle de bekymringer vi hadde hatt tidligere. I tillegg hadde vi en guide som viste seg aa vaare en riktig gladlaks. Han underholdt oss med baade sang og artige kommentarer underveis. Etter drygt tre timer var vi framme ved basecampen som laa ca. 3200moh. Utpaa dagen drysset det paa med pesende folk, bla. noen av dem med alt for dyre fjellklaar. Det var et lite loft for vaar selvtillitt. Vi leide likevel vindjakker - noe som var nodvendig for neste etappe.
Etter en god middagsbuffee tok vi en tidlig kveld (kl. sju) og sovnet nesten med en gang.
Kl. halv to paa natten ringte vekkerklokken - det var tid for siste etappe. Vi slet oss opp av sengen og gikk mot matsalen der vi fikk servert frokost/nattmat. En time senere la vi paa vei mot toppen. Det var helt morkt ute og alt vi kunne se var det lille som hodelyktene vaare belyste. I motsetning til den forrige ettappen var det naa ingen vegetasjon og store deler av stien bestod av rep som vi holdt oss fast i. Det var helt stille og over oss lyste stjernehimmelen.
Vi visste at vi var relativt tidlig ute, saa vi forsokte aa gaa sakte for aa komme fram til toppen i passe tid for solnedgangen. Vi lyktes ikke helt med dette, og fikk staa paa toppen og vente en times tid innen solen steg opp. Da den omsider gjorde det var det fantastisk! Vi kunne se landskapet gaa fra bekkmorkt til skumring til dagslys.
Med lyset kunne vi ogsaa se alle de andre turgaaerne som okte i antall, saa vi begynte like gjerne nedstigningen. Den var ogsaa utrolig vakker, naa kunne vi se alt vi ikke saa paa tur opp. Nedstigningen var deriomot ikke saarlig snill mot knaarne. En mil med nedoverbakke sliter ganske hardt, men det var definitivt verdt det!
Ved inngangen til nasjonalparken ble vaar store frykt bekreftet - alle vi saa var utrustet med solide fjellklaar og dyrt utstyr. Vi folte oss virkelig malplasserte der sto vi med vaare utslitte joggesko og lille ryggsekk.
Forste etappe var 6km med en stigning paa ca. 1500m. Stien var bratt og fin, og rundt den vokste det tett regnskog. Da vi kom litt hoyere fikk vi ogsaa en fantastisk utsikt da vi befant oss over skyene. Det var en fryd aa gaa der og vi glemte fort alle de bekymringer vi hadde hatt tidligere. I tillegg hadde vi en guide som viste seg aa vaare en riktig gladlaks. Han underholdt oss med baade sang og artige kommentarer underveis. Etter drygt tre timer var vi framme ved basecampen som laa ca. 3200moh. Utpaa dagen drysset det paa med pesende folk, bla. noen av dem med alt for dyre fjellklaar. Det var et lite loft for vaar selvtillitt. Vi leide likevel vindjakker - noe som var nodvendig for neste etappe.
Etter en god middagsbuffee tok vi en tidlig kveld (kl. sju) og sovnet nesten med en gang.
Kl. halv to paa natten ringte vekkerklokken - det var tid for siste etappe. Vi slet oss opp av sengen og gikk mot matsalen der vi fikk servert frokost/nattmat. En time senere la vi paa vei mot toppen. Det var helt morkt ute og alt vi kunne se var det lille som hodelyktene vaare belyste. I motsetning til den forrige ettappen var det naa ingen vegetasjon og store deler av stien bestod av rep som vi holdt oss fast i. Det var helt stille og over oss lyste stjernehimmelen.
Vi visste at vi var relativt tidlig ute, saa vi forsokte aa gaa sakte for aa komme fram til toppen i passe tid for solnedgangen. Vi lyktes ikke helt med dette, og fikk staa paa toppen og vente en times tid innen solen steg opp. Da den omsider gjorde det var det fantastisk! Vi kunne se landskapet gaa fra bekkmorkt til skumring til dagslys.
Med lyset kunne vi ogsaa se alle de andre turgaaerne som okte i antall, saa vi begynte like gjerne nedstigningen. Den var ogsaa utrolig vakker, naa kunne vi se alt vi ikke saa paa tur opp. Nedstigningen var deriomot ikke saarlig snill mot knaarne. En mil med nedoverbakke sliter ganske hardt, men det var definitivt verdt det!
lørdag 13. november 2010
Singapore
Singapores storsta shoppingstrak
Alla shoppingcenter hade haftig arkitektur. Den har byggnaden var en av de mer spektakulara.
Utanfor ingangen till Gucci.
Hoppas de har en bra forsakring.
Annu ett imponerande byggnadsverk. Byggnaden visade sig innehalla flera etager med butiker och en stor biograf.
Kuala Lumpurs dyreliv
Kuala Lumpur har verdens storste "frittgaaende" fuglepark.
en smart selger fikk oss til aa betale for aa ta bilde med en slange rundt halsen . Som bonus fikk vi ogsaa vaare fuglestativ for to papegoyer.
Nils var tydeligvis mer bekvem enn meg.
Kuala Lumpur
Frokostmarked
Kompleks Dayabumi, oljeselskapet Petronas gamle hoykvarter (naavarende hoykvarter er Petronas Twin Towers).
Det er ogsaa en gigantisk bygning! Om dere ser noye etter kan dere se oss i speilbildet.
Petronas twin towers
Bedre sent enn aldri: her kommer noen bilder fra Munnar (India)
Naar Nils kommer hjem skal han soke om medlemskap i Hells Angels...
Teplantasjer
Teplukkere
Slik saa det ut overalt!
Det var bare kvinner som arbeidet paa plantasjene
fredag 12. november 2010
Nils har bokat flygbiljett hem
Ja, tyvarr ar det sa. Jag och Anne Marte kommer att skiljas at. Men inte an. Den 19:e december pa Arlandas flygplats!
Sedan sista uppdateringen har en del hant. Efter tva misslyckade forsok att ta oss upp i Petronas Towers (varldens 4:e hogsta byggnadsverk) i Kuala Lumpur, gav vi upp och akte istallet upp i varldens 4:e hogsta telekommunikationsmast, KL Tower. For att fa en av de efterfragade biljetterna till Petronas kravdes det att man borjade koa vid sex- sjutiden pa morgonen. Det skulle innebara uppstigning vid femtiden pa morgonen, och det tyckte vi var lite val tidigt. KL Tower ar bara 30 meter lagre an Petronas, men utkiksvaningen ar hundra meter hogre upp, sa vi tyckte det var ett battre alternativ.
Efter 4 natter i Kuala Lumpur satte vi oss pa en buss till staden Melaka. Melaka ar full av gamla byggnadsverk fran tiden da portugiserna harjade dar. Det som var mest spannande dar var dock sondagsmarknaden. Dar saldes allt mellan himmel och jord. Och for forsta gangen av forsaljare som lat en titta i lugn och ro och inte borjade forhandla om priser sa fort man kommit narmare standet an tre meter. Vi kopte en massa t-shirts och lite andra smagrejer. I Melaka sov vi pa det basta boendet hittills. Det drevs av tva killar i 25 - 30-arsaldern. Vandrarhemmet kandes mest som en fritidsgard. I "lobbyn" fanns en dator, en TV-soffa och ett valdigt enkelt kok. Te och kaffe var gratis och ibland kopte agarna med mat eller snacks som de bjod pa. De kandes inte som att de var managers, utan snarare vara kompisar.
Fran Melaka tog vi bussen till Singapore. Att aka buss i Malaysia ar inte lika aventyrligt som i Indien. Det gick helt problemfritt att ta sig fram. Singapore var en upplevelse! Toppmoderna shoppingstrak kantade med gigantiska shoppingcenter dominerade omradena vi rorde oss i. Inte nog med att shoppingcentrena var gigantiska - de hade ocksa narmast futuristiska exteriorer. Den enda nackdelen med Singapore var boendepriserna. Det var ganska dyrt att bo dar, varfor vi valde att bara stanna dar en natt. Foljande tva natter och dagar spenderade vi i Singapores grannstad, Johur Bahru som ligger vid gransen mellan Singapore och Malaysia.
Johor Bahru var en ganska ocharmig stad, och hade inte heller nagra speciellt billiga boendealternativ. Efter lite letande lyckades vi hitta ett ganska ruffigt dubbelrum pa ett ruffigt hotell. Rummet kostade oss 37 RM, vilket ungefar ar 75 kr - lite over var budget. Rummet hade varken toa eller dusch, men det fanns i korridoren utanfor. Nar jag skulle ga pa toa var det tyvarr upptaget. En stor kackerlacka hade redan ockuperat rummet! Vi fick dock inga insektsbesok pa rummet, vilket vi ar glada for.
Fran Johor Bahru tog vi i dag flyg till Kota Kinabalu pa Borneo. Av vyerna fran flygplansfonstret att domma har vi kommit till paradiset pa jorden. Om det verkligen ar paradiset pa jorden far ni veta om ni hanger kvar till nasta uppdatering!
Sedan sista uppdateringen har en del hant. Efter tva misslyckade forsok att ta oss upp i Petronas Towers (varldens 4:e hogsta byggnadsverk) i Kuala Lumpur, gav vi upp och akte istallet upp i varldens 4:e hogsta telekommunikationsmast, KL Tower. For att fa en av de efterfragade biljetterna till Petronas kravdes det att man borjade koa vid sex- sjutiden pa morgonen. Det skulle innebara uppstigning vid femtiden pa morgonen, och det tyckte vi var lite val tidigt. KL Tower ar bara 30 meter lagre an Petronas, men utkiksvaningen ar hundra meter hogre upp, sa vi tyckte det var ett battre alternativ.
Efter 4 natter i Kuala Lumpur satte vi oss pa en buss till staden Melaka. Melaka ar full av gamla byggnadsverk fran tiden da portugiserna harjade dar. Det som var mest spannande dar var dock sondagsmarknaden. Dar saldes allt mellan himmel och jord. Och for forsta gangen av forsaljare som lat en titta i lugn och ro och inte borjade forhandla om priser sa fort man kommit narmare standet an tre meter. Vi kopte en massa t-shirts och lite andra smagrejer. I Melaka sov vi pa det basta boendet hittills. Det drevs av tva killar i 25 - 30-arsaldern. Vandrarhemmet kandes mest som en fritidsgard. I "lobbyn" fanns en dator, en TV-soffa och ett valdigt enkelt kok. Te och kaffe var gratis och ibland kopte agarna med mat eller snacks som de bjod pa. De kandes inte som att de var managers, utan snarare vara kompisar.
Fran Melaka tog vi bussen till Singapore. Att aka buss i Malaysia ar inte lika aventyrligt som i Indien. Det gick helt problemfritt att ta sig fram. Singapore var en upplevelse! Toppmoderna shoppingstrak kantade med gigantiska shoppingcenter dominerade omradena vi rorde oss i. Inte nog med att shoppingcentrena var gigantiska - de hade ocksa narmast futuristiska exteriorer. Den enda nackdelen med Singapore var boendepriserna. Det var ganska dyrt att bo dar, varfor vi valde att bara stanna dar en natt. Foljande tva natter och dagar spenderade vi i Singapores grannstad, Johur Bahru som ligger vid gransen mellan Singapore och Malaysia.
Johor Bahru var en ganska ocharmig stad, och hade inte heller nagra speciellt billiga boendealternativ. Efter lite letande lyckades vi hitta ett ganska ruffigt dubbelrum pa ett ruffigt hotell. Rummet kostade oss 37 RM, vilket ungefar ar 75 kr - lite over var budget. Rummet hade varken toa eller dusch, men det fanns i korridoren utanfor. Nar jag skulle ga pa toa var det tyvarr upptaget. En stor kackerlacka hade redan ockuperat rummet! Vi fick dock inga insektsbesok pa rummet, vilket vi ar glada for.
Fran Johor Bahru tog vi i dag flyg till Kota Kinabalu pa Borneo. Av vyerna fran flygplansfonstret att domma har vi kommit till paradiset pa jorden. Om det verkligen ar paradiset pa jorden far ni veta om ni hanger kvar till nasta uppdatering!
onsdag 3. november 2010
Kuala Lumpur
Snart lider det mot var andra natt i Malaysias huvudstad, Kuala Lumpur. Flygresan hit gick mycket smidigt. Kochis flygplats visade upp Indien fran dess renaste och folktommaste sida. Det kanske bara var kontrasterna som gjorde att vi upplevde det sa, for utanfor flygplatsbyggnaden stod massvis med indier och tryckte mot fonsterrutorna i vantan pa anlandande anhoriga. Man fick namligen bara ga in i sjalva byggnaden om man hade en flygbiljett.
Vi akte med AirAsia, ett lagprisflygbolag, men det var inga problem alls. Ett av de fraschaste och tystaste flygplanen vi akt i. Vi ankom till Kuala Lumpur kring midnatt. Aven denna gang mottes vi av en forvanansvart tom flygplats. Vi tog taxi fran flygplatsen till vart forbokade hotell. Redan vid taxihallplatsen markte vi stor skillnad mot for hur det sag ut i i Delhi nar vi ankom dit. Har var det organiserat. Taxibilarna stod pa ko, och man skulle ta den bilen som stod langst fram i kon. Var taxichauffor visste inte var hotellet lag, men gjorde sitt basta for att ta reda pa det - inte som i Indien, dar taxichaufforerna bara slapper av en dar de TROR att det eventuellt kan vara och sedan kor ivag sa fort som mojligt. Efter en halvtimmes korning pa trefilig motorvag ankom vi tryggt till hotellet, som var rent och fint. Sa rent har vi aldrig bott tidigare. Man kan alltsa konstatera att Malaysia verkar ha en betydligt hogre lagstaniva pa budgetboenden.
Idag har vi bekantat oss med staden. Pa morgonen bytte vi hotell till ett som var nagot billigare och inte fullt sa rent och fint, men anda mycket battre an de flesta stallena vi sovit pa hittills. Ett litet minus ar att rummet har delad toa och dusch, men det ar inget problem. Efter bytet har vi i stort sett bara rort oss omkring i Chinatown, stadsdelen dar vi bor. Vi har tittat pa skyskrapor, 1800 -talshus och hindutempler. Ikvall var vi pa chinatowns marknad dar stand efter stand stod uppradat saljandes imitationer. Piratkopior av Nike, Adidas, Converse, dyra klockmarken och Gucci-vaskor - you name it. Vi kopte varsit "markes"-armbandsur. Jag prutade ned min klocka fran motsvarande 260 kr till 50 kr. Bade jag och forsaljaren var ganska nojda. Forutom det har vi ocksa kopt exotiska frukter som vi aldrig atit forut. Jag kopte ocksa ett ror Pringleschips med sjogras-smak, nagot som jag markligt nog inte heller atit forut.
Sammanfattningsvis verkar Kuala Lumpur vara en fantastisk stad som vi ser fram emot att spendera ytterligare nagra dagar i.
Vi akte med AirAsia, ett lagprisflygbolag, men det var inga problem alls. Ett av de fraschaste och tystaste flygplanen vi akt i. Vi ankom till Kuala Lumpur kring midnatt. Aven denna gang mottes vi av en forvanansvart tom flygplats. Vi tog taxi fran flygplatsen till vart forbokade hotell. Redan vid taxihallplatsen markte vi stor skillnad mot for hur det sag ut i i Delhi nar vi ankom dit. Har var det organiserat. Taxibilarna stod pa ko, och man skulle ta den bilen som stod langst fram i kon. Var taxichauffor visste inte var hotellet lag, men gjorde sitt basta for att ta reda pa det - inte som i Indien, dar taxichaufforerna bara slapper av en dar de TROR att det eventuellt kan vara och sedan kor ivag sa fort som mojligt. Efter en halvtimmes korning pa trefilig motorvag ankom vi tryggt till hotellet, som var rent och fint. Sa rent har vi aldrig bott tidigare. Man kan alltsa konstatera att Malaysia verkar ha en betydligt hogre lagstaniva pa budgetboenden.
Idag har vi bekantat oss med staden. Pa morgonen bytte vi hotell till ett som var nagot billigare och inte fullt sa rent och fint, men anda mycket battre an de flesta stallena vi sovit pa hittills. Ett litet minus ar att rummet har delad toa och dusch, men det ar inget problem. Efter bytet har vi i stort sett bara rort oss omkring i Chinatown, stadsdelen dar vi bor. Vi har tittat pa skyskrapor, 1800 -talshus och hindutempler. Ikvall var vi pa chinatowns marknad dar stand efter stand stod uppradat saljandes imitationer. Piratkopior av Nike, Adidas, Converse, dyra klockmarken och Gucci-vaskor - you name it. Vi kopte varsit "markes"-armbandsur. Jag prutade ned min klocka fran motsvarande 260 kr till 50 kr. Bade jag och forsaljaren var ganska nojda. Forutom det har vi ocksa kopt exotiska frukter som vi aldrig atit forut. Jag kopte ocksa ett ror Pringleschips med sjogras-smak, nagot som jag markligt nog inte heller atit forut.
Sammanfattningsvis verkar Kuala Lumpur vara en fantastisk stad som vi ser fram emot att spendera ytterligare nagra dagar i.
mandag 1. november 2010
Farvel India
Naa naarmer det seg slutten av Indiaeventyret, og det med blandede folelser. Etter 42 dager kan man si at begynner aa bli kjent med India, men det er fortsatt mye som gjenstaar. India er alt Norge og Sverige ikke er. Vi har faktisk ikke kommet paa noen likheter i det hele tatt, men derimot noen artige fakta om India:
1. I trafikken: Man tuter for aa advare andre trafikanter om at man kommer, eller naar man vil kjore forbi noen. Det er ogsaa venstretrafikk, men det virker ikke som de bryr seg saa mye om hvilken side av veien man kjorer paa. Som en medpassasjer paa toget sa om trafikken i Delhi: "om jeg ikke bryter loven og kjorer paa rodt lys, er det garantert noen som kjorer paa meg bakfra. Det er en regel at man ikke folger reglene".
2. Det finns ingen soppelbotter! Folk hiver soppel der de vil, og tyr ofte til det enkleste som er aa hive soppla paa bakken nedenfor der de staar/kjorer. Det virker ikke som noen bryr seg om aa ha det rent. Verken inne eller ute.
3. Vil man sporre noen om veien maa man sporre flere personer ettersom alle peker uansett om de vet veien eller ikke.
4. Dyrelivet er vel integrert med menneskelivet. Kyr, hunder, gjeter mm. gaar lose overalt.
5. Det har hendt flere ganger at folk vil handhilse med oss og ta bilder av oss, men like ofte er det folk som vil at vi skal ta bilder av dem. Etterpaa vil de som oftest ha betalt for aa ha posert.
6. Alle stirrer som om de var uoppdragne unger. De gir seg ikke selv om de er helt bevisste over at vi vet at de stirrer.
7. Fattig som rik - alle har mobiltelefon.
8. Hotell/restauranter/butikker etc. ser ut til aa like aa ansette folk. Det er minst en ansatt per besokende uten at det er til stor hjelp. Enten saa er personalet slapt og du faar ingen hjelp selv om det er 10 ansatte der og 2 gjester. Eller saa faar man for mye hjelp og selgerne slenger opp tusen ulike ubrukelige ting som man ikke vil kjope.
I morgen flyr vi til Malaysia! Vi gleder oss!
Mot nya aventyr
Nu var det lange sedan sist. Vi har varit tvungna att prioritera var internettid at goromal, till exempel boka flygbiljetter och boka hotell i Kuala Lumpur. Ja, ni horde mig - biljetterna ar bokade. Imorgon lyfter vi mot okanda marker och anlander till Malaysias huvudstad kl 00.05 lokal tid. Vi ar lite spanda, men efter att ha kommit till dubbelt sa stora Dehli kl. fyra pa natten, sa tror jag anda att vi ar ganska val forberedda. Det kan val inte bli sa mycket varre i alla fall!
Sen sista raderna skrevs har, har vi bland annat varit i Munnar. Munnar ligger pa 1500 meters hojd over havet, omgardat av grongnistrande kullar tackta med teplantager. Ett sagolikt landskap. Om te hade haft en central roll i Sagan om ringen (Ringarnas herre), sa hade filmen garanterat spelats in i Munnar. Episkt! I den lilla stadens basarer saldes massvis med frukt, notter, kaffe, hemgjord choklad och naturligtvis ocksa te. Vi spenderade mycket tid med att bara ga runt dar. En annan dag hyrde vi scooter, alltsa en automatvaxlad motorcykel, och cruisade runt pa de vindlande bergsvagarna. Harligt! Vagarna far Norges bilvagar att varka bade flatare och rakare an landningsbanor, men vi tog det forsiktigt..
Vi tog sedan bussen den fem timmar langa turen tillbaka till Kochi. Bussen var ett dundrande fossil fran forntiden, vars busschauffor inte tvekade att trycka gasen i botten aven i de mest tvara kurvorna. Det gick i alla fall bra. Det var kolsvart ute, sa vi behovde i alla fall inte se hur det sag ut!
Tidigare nar vi varit i Kochi, har vi bott i stadsdelen Ernakulam som ar modern, trafikerad och ganska ocharmig. Denna gang stannade vi i stallet pa andra sidan kanalen, i Fort Kochi - en stadsdel som byggdes av portugiserna for mer an 500 ar sedan. Vilken skillnad det var! Fort Kochi bjod pa laga fina hus, lite trafik, vackra trad och kyrkor samt en lokalbefolkning med en mycket mer tillbakalutad attityd. Vi hittade ett hyfsat htell med bra lage. I Fort Kochi spenderade vi mycket tid med att bara ga runt langs gatorna, men vi besokte ocksa ett palats och en synagoga. Under 1500-talet flydde en batlast judar dit och bildade en forsamling som fortfarande finns kvar. Idag skickade vi hem lite klader och andra saker vi kopt har i Indien. Paketen skickas med bat och beraknas komma fram om cirka 40 dagar. Sa Allan och Siv: paketen ar adresserade till er, sa ni kommer att fa gora oss tjansten att hamta ut paketen. Men tjyvoppna dem inte! Fort Kochi var i alla fall en gemytlig upplevelse och en fin avrundning pa var indienresa.
I skrivande stund aer vi tillbaka i Ernakulam, som ligger lite narmare flygplatsen. Med paketen ivagskickade, kopte jag idag olampligt nog tre skjortor och ett par byxor i en och samma butik. Det var lite dalig tajming.
Att lamna Indien kanns bade sorgligt och lite skont men tiden ar inne!
Sen sista raderna skrevs har, har vi bland annat varit i Munnar. Munnar ligger pa 1500 meters hojd over havet, omgardat av grongnistrande kullar tackta med teplantager. Ett sagolikt landskap. Om te hade haft en central roll i Sagan om ringen (Ringarnas herre), sa hade filmen garanterat spelats in i Munnar. Episkt! I den lilla stadens basarer saldes massvis med frukt, notter, kaffe, hemgjord choklad och naturligtvis ocksa te. Vi spenderade mycket tid med att bara ga runt dar. En annan dag hyrde vi scooter, alltsa en automatvaxlad motorcykel, och cruisade runt pa de vindlande bergsvagarna. Harligt! Vagarna far Norges bilvagar att varka bade flatare och rakare an landningsbanor, men vi tog det forsiktigt..
Vi tog sedan bussen den fem timmar langa turen tillbaka till Kochi. Bussen var ett dundrande fossil fran forntiden, vars busschauffor inte tvekade att trycka gasen i botten aven i de mest tvara kurvorna. Det gick i alla fall bra. Det var kolsvart ute, sa vi behovde i alla fall inte se hur det sag ut!
Tidigare nar vi varit i Kochi, har vi bott i stadsdelen Ernakulam som ar modern, trafikerad och ganska ocharmig. Denna gang stannade vi i stallet pa andra sidan kanalen, i Fort Kochi - en stadsdel som byggdes av portugiserna for mer an 500 ar sedan. Vilken skillnad det var! Fort Kochi bjod pa laga fina hus, lite trafik, vackra trad och kyrkor samt en lokalbefolkning med en mycket mer tillbakalutad attityd. Vi hittade ett hyfsat htell med bra lage. I Fort Kochi spenderade vi mycket tid med att bara ga runt langs gatorna, men vi besokte ocksa ett palats och en synagoga. Under 1500-talet flydde en batlast judar dit och bildade en forsamling som fortfarande finns kvar. Idag skickade vi hem lite klader och andra saker vi kopt har i Indien. Paketen skickas med bat och beraknas komma fram om cirka 40 dagar. Sa Allan och Siv: paketen ar adresserade till er, sa ni kommer att fa gora oss tjansten att hamta ut paketen. Men tjyvoppna dem inte! Fort Kochi var i alla fall en gemytlig upplevelse och en fin avrundning pa var indienresa.
I skrivande stund aer vi tillbaka i Ernakulam, som ligger lite narmare flygplatsen. Med paketen ivagskickade, kopte jag idag olampligt nog tre skjortor och ett par byxor i en och samma butik. Det var lite dalig tajming.
Att lamna Indien kanns bade sorgligt och lite skont men tiden ar inne!
Abonner på:
Innlegg (Atom)