Heta natter i Udaipur

Anne Marte har i stor sett aterhamtat sig fran sin sjukdom. Det ar vi mycket glada for. Olampligt nog har jag gatt och blivit sjuk istallet. Jag fick feber i gar natt - darav rubriken till etta inlagg. Det ar hur som helst ingen hog feber, sa jag klarar mig nog med livet i behall. Vi borjar vara lite less pa Udaipur nu. Under de fem dagarna vi har varit har, har vi inte just sett nagot pa grund av att vi inte orkat. I borjan var det inget problem - vi hade nastan sett oss matta pa tempel och borgar - men nu borjar det rycka lite i sightseeingmusklerna. Om jag ar pigg nog sa ska vi i alla fall ta en battur pa den vackra sjon imorgon och kanske spana in ett tempel som ligger runt hornet.

Igar bokade vi nya biljetter till Goa. Det var en ganska avancerad procedur, som forutom ifyllandet av diverse formularer ocksa inkluderade en langdragen runtslussning till i stort sett samtliga kontor Udaipurs jarnvagstation inrymmer - men det gick tillslut! Vi uppgraderade till 2:a klass pa var forsta reseetapp till Mumbai, sa i fall nagon av oss skulle vara lite risig pa avgangsdagen, sa behover vi inte aka i en kupe ala boskapsvagn. Sista biten ned till Goa blir i tredje klass, men det ska nog ga bra det ocksa. Vi aker pa torsdag!

Vi kopte sandaler pa en Reebok-butik har om dagen. Skorna kostade ungefar lika mycket som de hade gjort i Sverige, dvs. en formogenhet i Indien. Vi spenderade nastan 8000 rupier pa tva par sandaler och jag tror faktiskt att personalen high fiveade med varandra nar vi hade gatt ut ur butiken. Markesklader maste en enorm statussymbol i Indien. En Rebook-t-shirt kostar 1000 rupier, medan man kan fa en skraddarsydd skjorta for cirka 300. Nar vi gick genom staden med vara Rebook-pasar kande vi oss sa otroligt rika. En ganska olustig kansla, faktiskt. Sandalerna visade sig vara riktiga investeringar i alla fall.

Annars ar det inte sa mycket nytt under solen. Vi har vilat mycket idag och atit pa restaurang. Om formen tillater blir det sightseeing imorgon!