søndag 17. oktober 2010

Bussresa

Vi hade som sagt bokat biljett till nattbuss mellan Palolem och Hampi. En resa pa cirka 10 timmar. I Indien finns det flera olika klasser pa bussar. Den enklaste och billigaste klassen ar "Express bus". Det ar en buss som ar anpassad for cirka 30 sittande personer och 10 staende. I praktiken innebar det 37 sittande och 20 staende, plus nagra pa taket och eventuellt nagra som star pa bussens bakre kofangare och haller i sig i stegen som gar upp till busstaket.

Sedan finns ocksa "Deluxe bus" - en nagot modernare buss med ett platsbokningssytem. Deluxebussarna har ocksa faciliteter sasom:

Stolar dar ryggstodet ar fastlast till bakersta laget, vilket ger minimalt med benutrymme till personen bakom.
Markligt utplacerade stegar till sovplatserna ovanfor satena som gor att ingangen till satena ar blockerad.
Vindrutor av plexiglas som skallrar vid minsta ojamnhet i vagbanan.
Vresiga "bussvardar" som endast pratar hindi och verkar tro att det ocksa talas och forstas i skandinavien.

Men nu hade vi bokat i den basta klassen - "Luxury bus". Lyxbussarna ar nastan alltid av market Volvo. Gamla hederliga svenska volvo kan man ju lita pa, eller hur! Tillverkandet av bussen vi akte i maste tillhora ett av de morkaste kapitlena i Volvos historia. Volvo ar latin och betyder "jag rullar". En beskrivning av bussen vi akte med skulle snarare vara: jag hoppar och skuttar, later som ett propellerflygplan och luktar illa.

Busschaufforen korde som han ranat en bank och att bussen var hans flyktfordon. Hans tva kollegor, en biljettkontrollant och en man med mycket oklara arbetsuppgifter (kanske reservchauffor), oppnade en flaska med nagon form av indiskt brannvin cirka tjugo minuter efter bussens avresa. Jag vagade inte se efter vad de hade for sig efter det, men jag kunde i alla fall utan problem hora dem!

Hur som helst lyckades jag och Anne Marte mirakulost sova oss igenom nastan hela resan. Vi somnade inom en timme och vaknade relatitivt utvilade nar det var tio minuter kvar till Hampi. Det ar fortfarande ett mysterium hur vi lyckades, men vi ar glada over att bussresan blev sa mycket smartfriare an vad den kunde ha blivit!

2 kommentarer:

Maja sa...

roligt beskrivet. skönt att ni däckade. tur att inte förarna däckade av brännvinet.

Anonym sa...

Fantastiskt! Ni skriver båda underbart roligt. Jag njuter, skrattar och känner igen mig i era beskrivningar!